Rusmedel och beroenden

Till nikotinprodukter hör bland annat cigaretter, elcigaretter, snus och nikotinpåsar. Nikotin är starkt beroendeframkallande. Vid nikotinberoende kan abstinensbesvär uppstå såsom rastlöshet, irritabilitet och koncentrationssvårigheter.

Om du vill sluta använda nikotin, försök hitta sätt att kompensera för nikotinbruket. Det kan hjälpa att tugga tuggummi eller att dricka vatten då suget uppstår. 

Alkohol är det rusmedel som används mest i Finland. Alkoholdrycker förknippas ofta med festliga tillfällen och avkoppling. Att dricka alkohol kan på så sätt obemärkt bli en vana som skadar det dagliga livet.

Alkoholberoende är både fysiskt och psykiskt och det kan vara svårt att minska eller sluta dricka på egen hand. Abstinensbesvären kan innefatta allt från svettningar och hög puls till ångest och sömnlöshet. Vid långvarigt drickande kan abstinensbesvären pågå i flera veckor.

Narkotika finns i många olika former och kan användas på olika sätt, till exempel som tabletter, pulver eller vätska. De kan rökas, sniffas eller injiceras. Gamla smärtstillande medel räknas också som narkotika. En del droger har en lugnande inverkan medan andra ger mera energi och starkare självkänsla.

Drogmissbruk ökar risken för både fysiska och psykiska sjukdomar. Man kan lätt bli fast i ett drogberoende, då flera typer av droger utlöser onaturligt höga dopaminkickar. Höga halter av dopamin i hjärnan ger en stark känsla av eufori som användaren vill uppnå igen och igen. Droganvändning förändrar hjärnan så att det kan bli svårt att uppleva välbehag utan droger.

Hasardspel, såsom lotto, spelautomater, vadslagning och skraplotter är vanligt i Finland. Åldersgränsen för alla penningspel är 18 år. För de flesta är spel om pengar ett harmlöst tidsfördriv som kan ge lite omväxling och spänning i vardagen. För de personer som fastnar i ett spelberoende kan spelandet få allvarliga följder för hälsa, ekonomi och sociala relationer.

Tips för att minska på spelandet

• Se på spelandet som ett nöje, inte som ett sätt att tjäna pengar.
• Sätt gränser för hur mycket tid och pengar du kan lägga på spel.
• Hitta andra sätt att hantera och bearbeta dina känslor än genom att spela.

Digitala spel såsom dator-, konsol- eller mobilspel kan spelas var som helst och när som helst, ensam eller tillsammans med andra och ofta utan inslag av pengar. 

Överdrivet spelande kan leda till fysiska besvär som nack- och axelsmärtor, huvudvärk, viktförändringar, trötthet och sömnproblem. Det kan även orsaka sociala och psykiska problem som depression och social isolering. Vissa spel kan dessutom förvärra sömnproblem, öka aggressivitet hos en del personer eller bidra till dåligt beteende och problemlösning. 

Tips för att ta kontroll över spelandet

• Spela i korta omgångar och ställ in alarm för pauser; pauserna förbättrar också din prestation. 
• Balansera spelandet med andra aktiviteter, som fysisk träning. 
• Umgås med vänner både online och utanför spelvärlden. 

Skadlig internetanvändning definieras som överdriven eller tvångsmässig användning av internet som orsakar problem inom andra livsområden. Nätberoende associeras ofta med specifika applikationer eller plattformar, exempelvis pornografi, spel om pengar, onlinespel eller interaktiva applikationer. Även mållös surfing eller tvångsmässigt samlande av digital information kan vara problematiskt. Abstinenssymtom som ångest och rastlöshet kan uppstå. 

Tips för att ta kontroll över din internetanvändning

• Ändra rutiner och byt ut tid på nätet mot andra aktiviteter. 
• Begränsa användningen till exempel med hjälp av en timer.
• Undvik tjänster som orsakar starkt beroende. 
• Hantera abstinens genom att skapa listor över problem kopplade till överanvändning och fördelar med att minska. 
• Reflektera över konsekvenser och vad som har försummats på grund av internetanvändningen. 
• Bygg ett stödnätverk genom att delta i sociala aktiviteter och utveckla nya intressen. 
• Sök professionellt stöd, som till exempel individuell terapi eller familjeterapi så att du kan få hjälp. 

Mobilberoende eller some-beroende kan beskrivas som en oförmåga att klara sig utan sin smarttelefon eller appar för sociala medier. Smarttelefoner och i synnerhet sociala medier är utformade för att locka till långvarig användning och faktorer såsom ljud, aviseringar och belöning från spel lyckas ofta med att få användaren att återgå till telefonen. Abstinenssymtomen är de samma som för andra beroenden – ökad användning, svårigheter med känsloreglering och toleransutveckling.

Tips för att minska mobilanvändningen

• Stäng av notiser och rensa bort appar som inte ger mervärde.  
• Sätt av en särskild tid varje dag för mobilanvändning och aktivera automatiska varningar för överdrivet användande.
• Bestäm särskilda tider och platser där mobilen ska vara avstängd, som vid sängdags eller måltider. 
• Lämna mobilen i ett annat rum på natten och använd istället en vanlig väckarklocka.
• Delta i mobilfria aktiviteter, som träning, hobbyer eller socialt umgänge. 
• Identifiera vad som triggar dig att använda mobilen eller sociala medier och hitta alternativ som motverkar dem. 
• Sök stöd från familj och vänner eller överväg professionell hjälp vid behov. 

God sexuell hälsa innebär ett positivt och respektfullt förhållande till sexualitet och relationer som är fritt från tvång, diskriminering och våld. Det handlar också om att ha tillgång till information och vård. En god sexuell hälsa omfattar även fysisk, psykisk och emotionell trygghet i sexuella relationer, samt friheten att själv välja när och hur man vill vara sexuellt aktiv.

Sexberoende är däremot ett tvångsmässigt sexuellt beteende som dominerar vardagen och på ett skadligt sätt. Det kan innebära att man har upprepade sexuella tankar och beteenden som orsakar ångest och skam, till exempel upprepad onani, ständigt sökande efter nya partners eller att man är besatt av en omöjlig relation.

Om det sexuella beteendet stör vardagslivet eller relationerna är det viktigt att söka hjälp och stöd. Många människor har nytta av sexualterapi, kognitiv psykoterapi eller självhjälpsgrupper.

Oro för att en närstående lider av ett beroende kan vara berättigad om man märker tydliga förändringar i deras beteende, känslor, ekonomi eller hälsa.

Tecken att hålla utkik efter är:

• Beteende: Personen drar sig undan socialt, ljuger för att dölja sitt beroende, försummar åtaganden och intressen.
• Känslor: Ökad ångest, depression, ilska eller rastlöshet.
• Ekonomi: Skulder, lån eller dolda transaktioner kopplade till spel eller rusmedel.
• Hälsa: Stress, huvudvärk, viktförändringar eller andra fysiska symptom.  

Personer med beroende behöver ofta stöd från andra för att hantera sin situation. Om du försöker hjälpa någon i din närhet som lider av ett beroende, tänk på detta:

1. Var lugn och öppen när du pratar med personen.
2. Beskriv hur situationen påverkar dig och ert gemensamma liv.
3. Skydda ekonomin genom att ta ansvar för räkningarna om ni bor tillsammans.
4. Hjälp till att hitta professionell hjälp och stötta inom dina egna gränser.
5. Ha tålamod, förändring tar tid och kan kräva flera försök.
6. Undvik att predika eller beskylla, och delta inte i spel eller inta rusmedel med personen.
7. Låt personen ta ansvar för konsekvenserna av sitt beteende och sina beslut.

Hjälp kan fås genom att kontakta hälsocentralen, företagshälsovården eller beroendetjänsterna inom Österbottens välfärdsområde. Det finns även olika föreningar som kan ge personer med beroende och deras närstående hjälp.

Beroenden påverkar inte bara användaren utan även personer i hens omgivning, särskilt i nära relationer. Förutom ekonomiska svårigheter kan närstående uppleva trötthet, ångest, rädsla, ilska, depression och sömnproblem. 

Tips till dig som närstående 

• Ta upp ämnet 
  Prata om din oro över närståendes rusmedelsanvändning utan att anklaga eller hota. Dela dina känslor och farhågor och diskutera även om problemet inte är allvarligt. 

• Det är inte ditt fel 
  Du är inte ansvarig för din närståendes rusmedelsproblem eller val. Endast personen själv kan hitta motivation till förändring. 
• Ljug inte för deras skull 
  Försök inte dölja din närståendes beteende för andra – det skapar onödig stress och komplicerar din situation. 
• Ge inte pengar 
  Ge inte pengar till en närstående med ett missbruk. Om du vill hjälpa, gör det med konkret stöd som mat eller andra nödvändigheter. 
• Släpp skammen 
  Du bär inte ansvaret för din närståendes handlingar. Undvik att låta skam och hemlighetsmakeri påverka ditt liv negativt. 
• Sätt gränser 
  Definiera tydliga gränser i relationen och håll fast vid dem för att inte låta missbruket ta över ditt liv. 
• Låt proffs ta över 
  Du har inte ansvar för att lösa din närståendes problem. Kontakta myndigheter eller professionella när det behövs. 
• Prioritera dig själv 
  Ta hand om ditt eget välmående och sök stöd om du behöver. Få hjälp via exempelvis stödgrupper eller rådgivningstjänster. 
• Acceptera och uppskatta små framsteg 
  Du kan stödja en närstående som vill förändras, men kom ihåg att det är deras ansvar. Värdera de goda stunderna men bygg inte upp förväntningar. Ibland kan det bästa vara att släppa taget helt.