Gå till innehåll
Öppna händer med en regnbåge mellan dem

Sexuell hälsa

Sexualiteten är en del av den vi är och den handlar om mycket mer än bara sex. Den rymmer känslor, närhet, identitet och hur vi uttrycker oss. Sexualiteten finns med oss genom hela livet och formas av våra erfarenheter, relationer och olika livsskeden. För att uppleva god sexuell hälsa är det viktigt att vi har möjlighet att bestämma över vår kropp, våra relationer samt när, om eller hur vi vill ha sex.

Vad är sexualitet?

Sexualitet handlar om hur vi upplever lust, känslor och relationer. Den är en del av livet och påverkas av biologiska, psykiska och sociala faktorer. Sexualitet hänger också ihop med vår identitet – hur vi ser på oss själva och vilka vi känner oss attraherade av.

Sexualiteten innefattar även sexuell läggning, sexuella fantasier, könsidentitet och fortplantning. Din familj, din kultur och din religiösa bakgrund formar ditt sätt att se på och uttrycka din sexualitet. I bästa fall är sexualiteten en källa till glädje och energi men den kan också höra ihop med ångest och rädsla.

Sexualiteten utvecklas från barndom till vuxen ålder och har beskrivits med hjälp av begreppet sexualitetens trappsteg. Genom att ta ett steg i taget ger du dig själv tid att känna vad du vill och ta beslut som du mår bra av.

Barns sexualitet

Barn förhåller sig ofta nyfiket och positivt till sin egen och andras kroppar. De undersöker hur kroppen fungerar och utforskar sexualiteten genom olika lekar under uppväxten. Det är också mycket vanligt att barn rör vid sina egna könsorgan och onanerar. Allt detta är en naturlig del av barns utveckling.

För att barn ska kunna förstå sig själva behöver de få lära sig ord för att benämna olika kroppsdelar och känslor. Genom att prata öppet om kropp och sexualitet med barn, blir det lättare för dem att våga ställa frågor och även berätta om de farit illa på något sätt. Det är viktigt att barn får svar på sina frågor på en nivå som passar deras ålder. Det är också betydelsefullt att den vuxna svarar på ett sätt som inte skapar skuld- eller skamkänslor för barnet.

Det är vuxnas ansvar att lära barn om gränser och respekt.

  • Prata om vilka kroppsdelar ingen får röra utan lov.
  • Förklara att alla människor inte alltid är snälla.
  • Lär barnet att aldrig följa med främmande vuxna, även om de lockar med godis, spel eller annan belöning.
  • Uppmuntra barnet att säga nej och lämna obehagliga situationer.
  • Uppmana barnet att berätta för en trygg vuxen

Ungas sexualitet

Att lära känna sin egen kropp och sin sexualitet tar tid. Under tonåren sker stora förändringar i kroppen, vilket kan kännas både förvirrande och spännande. Ibland kan press från omgivningen få en att känna att man måste skynda sig att bli sexuellt aktiv. Många unga tror att deras jämnåriga har mer erfarenhet än de själva när det gäller sex, men det stämmer vanligtvis inte. Du kan utforska din sexualitet och sex i din egen takt. Sex blir relevant vid olika tidpunkter för olika människor – det finns ingen ”rätt” ålder för att börja ha sex. För en del är sexualiteten en viktig del av livet, för andra mindre viktig.

Många unga kommer tidigt i kontakt med porr. För en del kan det leda till felaktiga förväntningar på hur sex ska se ut. Du kan alltid kontakta preventivrådgivningen om du vill dela tankar kring sexualitet, porr och gränssättning med en professionell.

Det är viktigt att det finns sexualundervisning i skolan och att vuxna vågar ta upp sex till diskussion hemma. På så vis kan den unga får en mera nyanserad bild av sex och förstå vikten av att respektera sina egna och andras gränser.

Till dig som är vårdnadshavare till en tonåring kommer här några tips på hur du kan föra sex på tal:

  • Börja smått om det känns svårt – prata till exempel om något du läst i en artikel eller på nyheterna.
  • Gör samtalet till en naturlig del av vardagen, så blir det lättare för den unga att prata öppet.
  • Håll samtalet på en allmän nivå – prata inte om din egen sexualitet och snoka inte i den ungas privata angelägenheter.
  • Prata om sex på ett positivt sätt och med respekt för olikheter.
  • Utgå från det perspektiv som känns naturligt för dig, till exempel kropp, känslor, relationer eller rättigheter.

Seniorers sexualitet

Människan är sexuell under hela livet. Sexualiteten försvinner inte med åldern, men den förändras. Kroppen förändras med åren och det kan påverka hur sexualiteten uttrycks. Sjukdomar, hormonförändringar, mediciner och nedsatt rörlighet kan påverka lusten eller den fysiska förmågan.

Om du upplever svårigheter är det bra att prata öppet med din partner. Du kan också vända dig till vårdpersonal om du vill ha råd eller hjälp. Det finns många lösningar, som hjälpmedel mot torra slemhinnor, läkemedel vid erektionsproblem och samtalsstöd om lusten minskat.

Kom ihåg att närhet inte alltid behöver innebära samlag. Många finner glädje i andra former av intimitet – som kramar, smekningar, massage, dans eller bara att ligga nära varandra. Sexualitet handlar ytterst om att känna sig sedd, uppskattad och levande – oavsett ålder.

Sjukdom eller funktionsvariation

Sexualitet är en grundläggande mänsklig egenskap — den gäller för alla, oavsett hälsa eller funktion. Att leva med en sjukdom eller funktionsvariation kan göra det svårare att uttrycka och tillfredsställa sin sexualitet, men det betyder inte att de grundläggande behoven försvinner. Istället kan det krävas att man hittar nya vägar och sätt som passar ens kropp och omständigheter. Olika kroppsliga variationer— till exempel nedsatt rörlighet, känselbortfall eller medicinska behandlingar — kan påverka hur sex och närhet fungerar. Då kan det vara viktigt att testa sig fram, på egen hand eller tillsammans med en partner.

Det finns många olika hjälpmedel som kan bidra till att du får ett mera tillfredsställande sexliv, till exempel olika hjälpmedel för positionering. Att kommunicera med sin partner, vårdpersonal eller stödpersoner om vad du känner, behöver eller önskar, är ofta nyckeln till ett bra sexliv på dina villkor. Du har rätt att bestämma om du vill ha sex, hur du vill ha det eller om du vill avstå. Det viktiga är att beslutet alltid är ditt eget.

Sexuell läggning och könsidentitet

Människor kan identifiera sig på många olika sätt när det gäller både kön och sexualitet.

Sexuell läggning handlar om vem man blir kär i eller attraherad av – till exempel personer av samma kön, ett annat kön, flera kön eller ibland ingen alls. Vanliga begrepp är heterosexuell, homosexuell, bisexuell, pansexuell och asexuell (se begreppslistan nedan för definitioner).

Könsidentitet handlar om hur en person själv upplever sitt kön. En del identifierar sig som kvinna eller man, andra som ickebinära, transpersoner, queer eller på helt andra sätt. Könsuttryck beskriver hur man uttrycker sitt kön genom till exempel klädstil, röst eller kroppsspråk.

Normer är osynliga regler och förväntningar på hur människor ”bör” leva, se ut eller vem de ska tycka om. Samhällets normer, som heteronormen och tvåkönsnormen, kan begränsa människor och osynliggöra mångfald. Det kan till exempel innebära att heterosexualitet ses som det ”normala” och allt annat ifrågasätts, eller att man förväntas passa in i kategorin kvinna eller man även om ens egen identitet ser annorlunda ut. Sådana normer kan leda till att personer känner sig osynliga, felaktiga eller pressade att dölja viktiga delar av sig själva. För vissa kan detta också bidra till könsdysfori, en känsla av obehag när kroppen eller omgivningens förväntningar inte stämmer överens med den egna könsidentiteten.

Det är viktigt att komma ihåg att bara du själv kan definiera din könsidentitet och sexualitet. Alla människor har rätt att bli bemötta med respekt, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.

Begreppslista

  1. Hbtiqa+ – samlingsförkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner, interkönade, queer och asexuella (+ andra identiteter och läggningar).
  2. Könsidentitet – den identitet gällande kön en person har, något endast individen själv kan definiera.
  3. Könsuttryck – hur en person uttrycker kön genom t.ex. klädstil, frisyr, röst och kroppsspråk.
  4. Cisperson – en person vars könsidentitet stämmer överens med det kön som registrerades vid födseln.
  5. Transperson – paraplybegrepp för personer vars könsidentitet eller könsuttryck inte stämmer med det kön som registrerades vid födseln.
  6. Ickebinär – identitet som inte utgår från uppdelningen man/kvinna.
  7. Queer – begrepp som kan beskriva identitet, synsätt eller ett kritiskt perspektiv på normer kring kön och sexualitet.
  8. Interkönad – person född med kroppsliga variationer som inte entydigt passar in i kategorierna ”man” eller ”kvinna”.
  9. Intersektionalitet – perspektiv, utifrån vilket man granskar hur olika maktordningar (kön, etnicitet, sexualitet, klass osv.) samverkar.
  10. Heteronormativitet – samhällelig norm, utifrån vilken man utgår från att alla är heterosexuella och cispersoner, samt att män och kvinnor ska bete sig på specifika sätt.
  11. Könsdysfori – innebär ett starkt obehag eller en känsla av att kroppen, eller omgivningens förväntningar på ens kön, inte stämmer överens med den egna könsidentiteten. Könsdysfori kan leda till psykiskt lidande, oro eller ångest och kan variera i intensitet mellan olika personer.
Ung person som ler med en regnbågsflagga

Vad innebär det att ha sex?

Sex är alla handlingar och aktiviteter som kan skapa sexuell njutning, upphetsning och välbefinnande, antingen ensam eller med andra. Det innefattar inte bara samlag utan även smekningar, kyssar, oral- och analsex, onani och fantasier. För att sex ska räknas som sex måste det ske med samtycke från alla inblandade. 

Sex innebär alltid att utforska, experimentera och lära. Detta gäller oavsett kön, kroppstyp eller hur mycket sexuell erfarenhet de inblandade parterna har. Även för sexuellt erfarna personer är det alltid en helt ny upplevelse att lära känna en ny person och dennes kropp. Olika personer tycker om olika saker och deras kroppar kan fungera på olika sätt. Det som är underbart för en person kan vara tråkigt för en annan.

Det kan vara svårt att i förväg veta vad du kommer att tycka om att göra med en annan person. Det viktiga är att lyssna på dig själv och på den andra personen. Det kan vara nervöst att berätta om sina önskningar och fantasier, men bara då du vågar uttrycka dem kan din partner ta hänsyn till dem. För att kunna njuta av sex måste man våga ge och ta emot.

Sexuella hjälpmedel

Sex kan ibland underlättas av olika sexuella hjälpmedel. Genom att använda hjälpmedel kan människor uppnå njutning och ha sex på ett sätt som passar dem. Hjälpmedel kan användas ensam eller tillsammans med andra. Om du vill få hjälp att hitta en produkt som passar just dina behov kan du prata med en återförsäljare eller en sexualrådgivare.

  • Användning av glidmedel under samlag kan förbättra ditt sexliv avsevärt. Torrhet i slidan kan särskilt orsaka problem när östrogennivån sjunker i klimakteriet.
  • Genom att regelbundet använda geishakulor kan man stärka bäckenbottenmusklerna. Bra bäckenbottenmuskler hjälper kvinnor att känna njutning vid sex och förebygger även urininkontinens.
  • En vibrator kan vara ett värdefullt hjälpmedel för att öka njutning, både vid onani och i samspel med andra.
  • En fingervibrator kan användas för att stimulera klitoris, vagina, anus, mellangården eller testiklarna.
  • En dilatationsstav kan fungera som hjälpmedel vid samlagssmärtor eller trånghet.
  • Du kan uppnå en längre och starkare erektion med en penisring som placeras runt penis. Penisringen gör att blodet flödar ut långsammare. Samtidigt stimulerar penisringen även din partner.
  • Medicinsk vård för potensproblem fås av läkare.

Sexuella rättigheter och sexuell hälsa

Sexuella rättigheter och sexuell hälsa hänger ihop. Sexuella rättigheter handlar om att alla har rätt att bestämma över sin kropp, sina relationer och sitt sexliv. Alla har även rätt att få kunskap, vård och skydd mot oönskade graviditeter, sexuellt överförbara sjukdomar och övergrepp. Sexuell hälsa innebär att man upplever fysisk, psykisk och emotionell trygghet i sexuella relationer. En förutsättning för att uppnå god sexuell hälsa är att ens sexuella rättigheter respekteras och att man kan njuta av sex utan rädsla för tvång eller våld.

Enligt finsk lag kan ett barn under åldern för sexuellt självbestämmande, det vill säga under 16 år, inte ge sitt samtycke till en sexuell handling som riktas mot hen. Sexuella handlingar mellan ungdomar där båda ger samtycke är inte sexuellt utnyttjande om det inte finns en större åldersskillnad och skillnad i mental och fysisk mognad.

Sexuella rättigheter

  • Rätt till självbestämmande
    Du har rätt att bestämma över din egen kropp, din sexualitet och dina relationer.
  • Frihet från våld och diskriminering
    Ingen ska utsättas för sexuellt våld, tvång, trakasserier eller diskriminering på grund av sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Ingen har rätt att beröra en annan person utan lov. Du har rätt till hjälp och stöd om du har utsatts för sexuellt våld eller trakasserier.
  • Rätt till sexuell och reproduktiv hälsa
    Du har rätt till:
    • Information och kunskap: Du ska få sexualundervisning enligt din ålder och ditt utvecklingsskede samt information om sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel.
    • Tillgång till vård: Du har rätt till gynekologisk vård och mödravård samt tillgång till preventivmedel och säkra aborter.               
    • Lustfyllda och säkra sexuella upplevelser: Du har rätt att uppleva sex utan rädsla för sjukdomar, graviditet, tvång eller våld.
  • Rätt till ett privatliv
    Du har rätt att definiera din sexuella identitet och könsidentitet utan begränsningar eller stigmatisering.

Sexuellt våld

Med sexuella rättigheter kommer också en skyldighet att respektera andras rättigheter. Sexuellt våld är hot, kränkningar eller övergrepp som har med sex att göra och det är ett brott mot de sexuella rättigheterna. Andra ord för sexuellt våld är sexuella trakasserier, sexuellt ofredande, sexuellt övergrepp eller våldtäkt. Vem som helst kan bli utsatt för sexuellt våld, oavsett kön.

Olika typer av sexuellt våld:

  • Kränkningar och nedsättande kommentarer gällande kropp, kön, sexualitet eller könsuttryck.
  • Att försöka få en person att känna skam i en sexuell situation.
  • Att prata med någon på ett sexuellt sätt fast den inte vill.
  • Att tafsa, till exempel ta på någons kropp med händerna, munnen eller könet fast den inte vill.
  • Att förnedra någon, till exempel tvinga en person att göra något som upplevs som obehagligt eller äckligt.
  • Att kyssa eller smeka någon som inte vill.
  • Att tjata sig till sex.
  • Att tvinga en person till något sexuellt till exempel genom hot.
  • Att pressa eller tvinga någon att se på när man gör något sexuellt.
  • Att pressa eller tvinga någon till sexuella handlingar på internet.
  • Våldtäkt inom ett äktenskap eller familjeförhållande.
  • Våldtäkt av en främling.
  • Sexuellt utnyttjande av personer med psykisk eller fysisk funktionsvariation.
  • Sexuellt utnyttjande av barn.
  • Människohandel, tvångsprostitution och att köpa sex av en person som är yngre än 18 år.
  • Tvångsäktenskap, inklusive barnäktenskap.
  • Förnekande av rätten att använda preventivmedel eller skydd mot könssjukdomar.
  • Tvångsaborter eller nekande till abort.
  • Våldshandlingar mot kvinnors sexuella integritet, till exempel könsstympning och oskuldstester.

Hur kan du främja din sexuella hälsa?

Vår sexuella hälsa påverkas inte bara av de val vi själva gör utan formas också av samhället och omgivningen runt oss. Andra människors tankar om vad som är opassande eller förbjudet kan påverka hur vi förhåller oss till våra begär eller vår egen sexuella njutning. Men det går att frigöra sig från inlärda tankemönster som begränsar en och upptäcka nya delar av sin sexualitet. Här är några saker du kan göra för att främja din sexuella hälsa:

Egenvård och självbedömning

Egenvårdsprogram för sexualitet

Med hjälp av Psykportens egenvårdsprogram för sexualitet kan du stärka ditt sexuella välbefinnande.

Egenvårdsprogram för bearbetning av könsidentiteten

Om du funderar på din könsidentitet kan du ha nytta av det här egenvårdsprogrammet från Psykporten.

Egenvårdsprogrammet för återhämtning efter sexuellt våld

Om du har blivit utsatt för sexuellt våld kan det här egenvårdsprogrammet från Psykporten vara till hjälp.

Egenvårdsprogram för sexuellt intresse riktat mot barn

Är ditt sexuella intresse riktat mot barn? I det här egenvårdsprogrammet från Psykporten får du verktyg för att kunna reglera dina impulser.

Tjänster





Sökvillkoren resulterade i 10 resultat

MIELI Psykisk Hälsa Finland rf
Chatten Sekasin

Sekasin är en riksomfattande chattjänst för 12-29-åringar. Sekasin stöttar ditt psykiska välbefinnande och hjälper vid...

Pohjanmaan ensi- ja turvakoti ry - Österbottens mödra- och skyddshem rf
Familje- och närståendevåldsarbete

Kostnadsfri lågtröskelverksamhet för familje- och närståendevåld riktat till våldsoffer och våldsutövare i alla åldrar.

Österbottens välfärdsområde
Familjerådgivning

Familjerådgivningen har som uppgift att stöda en positiv utveckling hos barn samt att bidra till...

Österbottens välfärdsområde
Gynekologiska polikliniken

Gynekologiska polikliniken erbjuder specialsjukvård åt kvinnor med olika gynekologiska besvär

Befolkningsförbundet rf
Information och samtalshjälp för pojkar och unga män

Pojkarnas telefon är en hjälpande telefon- och webbtjänst för pojkar och unga män. Du kan...

Österbottens välfärdsområde
Mödrarådgivning

Mödrarådgivningen erbjuder dig och din partner/familj uppföljning och stöd under graviditeten.

Vasa kyrkliga samfällighet
Par- och familjerådgivning

Kyrkans familjerådgivning erbjuder avgiftsfri, konfidentiell och professionell hjälp vid olika slags relationsproblem.

Österbottens välfärdsområde
Preventivrådgivning

På preventivrådgivningen vill vi främja och upprätthålla din sexuella hälsa. Våra tjänster är till för...

Österbottens välfärdsområde
Seri-stödcentret

På Seri-stödcentret erbjuder vi hjälp och stöd till personer som utsatts för sexuellt våld.

Folkhälsans förbund rf
Stöd för separerade pappor och män – grupper och individuellt stöd

Regionala grupper med stöd och gemenskap för separerade pappor och män. Möjlighet till individuella stödsamtal...

Hittade du inte det du letade efter? Tjänstesökning